Att tyda historia (#54)
Genom alla tider har kvarlämningar av mänsklig aktivitet förbryllat efterföljande generationer och ställt dem undrande om vad det bevarade materialet betyder, för dess studerade dåtid, men även om materialet omprövar nutidens sätt att leva. Även i en upplyst nutid med tillgång till mer information än någonsin tidigare så behöver sådana frågor fortsätta att ställas. Det är trots allt inte så länge sedan som summan av mänsklig kunskap huvudsakligen fanns skriven på papper. Men genom internetbaserade gemenskaper och ny digital teknik så skapas nya förutsättningar för att transkribera och tolka det skrivna ordet. Om detta handlar denna månads nyhetsbrev.
Läs om framstegen med projektet Skragge-koden, möt volontären som tolkade första skriven på rekordtid, om AI-modellernas intåg i arkiven och avslutningsvis om några nyheter om och från brunnen. Håll tillgodo!
Signerat Gustav Fröjdlund, redaktör för Brunnsmuseet Sätra Brunn
Succéstart för Skragge-koden
Som vi berättade om i förra nyhetsbrevet för februari, så pågår just nu ett projekt med syfte att avkoda och tolka Samuel Skragges gamla skrifter utgivna under åren 1688-1703.
Den 1 februari markerade startpunkten för det arbete som därefter pågått med att låta volontärer korrekturläsa den AI-tolkade texten för att identifiera och rätta felaktigheter samt formatera skriften med brödtext och rubriker. Därefter har projektet gått fort framåt — hela den första boken blev färdig redan på en halv vecka, och när detta nyhetsbrev skickas ut så har det gått en månad så har två av tre böcker blivit helt färdiga (läs: Ett kort samtal… från 1688 och En kort berättelse… från 1701). Omkring 65% av de totalt 234 sidorna markerats som korrekturlästa av olika volontärer på webbplatsen Wikisource.
Vill du bidra till att uppnå målet? Då kan du själv bidra genom att korrekturläsa texterna via Wikisource! Du hittar länkarna på projektsidan för Skragge-koden!
Träffa volontären
Mattias Thuresson korrekturläste hela den första skriften på enbart fyra dagar. För dig som läsare av Brunnsmuseets nyhetsbrev så berättar Mattias om sitt engagemang för att göra äldre texter tillgängliga för fler.
Bild på Mattias Thuresson. Bilden får återanvändas med villkoren CC BY-SA.
Vem är du och hur började ditt intresse för äldre litteratur?
Jag har alltid varit en bokslukare som läser två böcker samtidigt och har 3-4 böcker under sängen som är halvlästa. Men jag föll för gamla böcker när jag läste Carl von Linnés Skånska resa för 15 år sedan. Med lite övning så glömmer man snart bort att böckerna är skrivna med urmodiga gamla ord, ovanlig stafning och pluraländelser.
Hur var det att läsa Samuel Skragges första traktat, ”Ett kort samtal…” från 1688, och skiljer sig denna skrift från annat som du brukar korrekturläsa?
Att läsa en svensk text från första halvan av 1700-talet skulle nog många idag tycka var en utmaning. I just den här texten handlar det ju dels om att orden stavas lite annorlunda än vad vi är vana vid, dels att meningarna kan vara väldigt långa och att olika satser i en mening delas upp med "virgula", ett snedstreck. Men med lite övning kan även dagens läsare läsa och begripa en så här gammal text.
Det som är intressant med just Samuel Skragges text här är den vetenskapliga metoden han valt. Han låter två personer ha en platonsk dialog om hälsobrunnars för- och nackdelar där anhängaren, Hydrophilus ser endast fördelarna och hänvisar gärna till Urban Hjärne som öppnat Medevi brunn medan Misocrenes inte ser något skäl för att resa iväg från hemorten för att dricka vatten. Och genom att läsa denna dialog ska då läsaren bli övertygad om den stora fördelen att resa till en hälsobrunn för att dricka vatten. Fast för dagens läsare är nog Hydrophilus argument ändå inte helt övertygande; det mest uppenbara är ju att Skragge inte verkar ha gjort något som idag skulle godtas som vetenskaplig observation: vilka effekter har vattnet på en hälsobrunn på den som dricker vattnet jämfört med någon som dricker det vanliga vattnet hemmavid? När Misocrenes anför att det har hänt att sjuka människor som besökt en hälsobrunn har dött kort därefter har Hydrophilus svårt att komma med vad som idag skulle anses vara vetenskapligt hållbara motargument.
Jag läste hela skriften på två dagar; när jag var tre fjärdedelar igenom blev jag till slut ganska törstig av att läsa om allt vattendrickande så jag promenerade iväg till affären och köpte tonic som ju också är en sorts kolsyrehaltigt vatten, precis som i Skragges surbrunnar.
Du är en rutinerad wikimedian med omkring 64000 redigeringar på Wikisource och 43000 redigeringar på Wikipedia under 20 års tid, vad är det som driver dig?
Visserligen är Wiki-projekten ideella och ingen får betalt för att skriva artiklar eller korrekturläsa gamla böcker men själv gör jag det bara för att få tillfälle att läsa, åtminstone mestadels, gamla klassiska romaner av kända författare. Förhoppningsvis blir jag både underhållen och lär mig något på köpet. Om någon skulle säga att de bara deltar för det allmänna bästa eller för att tillhandahålla gratis litteratur så finns det säkert bättre sätt att göra världen bättre.
Varför borde fler engagera sig för Wikipedias systerprojekt, såsom Wikisource?
Det viktigaste är nog att man kan göra det för sin egen skull för att bli underhållen och lära sig något på köpet. på Wikisource finns både romaner och facklitteratur och det finns säkert texter för alla intresseområden som var och en kan hjälpa till med. Var och en får ju själv bedöma hur mycket tid man vill lägga på att lägga upp nya texter eller korrekturläsa någon text som någon annan har lagt upp.
Något annat du vill förmedla till Brunnsmuseets nyhetsbrevsläsare?
Nu har jag läst en del om Sätra brunn, hälsobrunnar och Urban Hiärne så det skulle vara roligt att komma på besök på Sätra brunn i sommar. Vi kanske ses där?
Stort tack Mattias för det goda arbetet!
***
Att blicka framåt genom att blicka bakåt
Du som följer Brunnsmuseets nyhetsbrev känner redan till att 2024 är ett speciellt år. Det är året som Brunnsmuseet fyller 10 år och som Sala stad firar 400 år. Båda jubileum, om än med två väsentligt olika budgetar, handlar om att lyfta fram historien som en vägledning för samtiden och ett rättesnöre för framtiden. Men det gäller att inte bara skumma på ytan för att hitta kraft i det förgångna, utan att våga djupdyka i de historiska källorna för att se vad man hittar där. Det är lite som att borra efter bergvärme. För att hitta värme så behöver man borra så djupt att berget tar vid, först då har man nått ner på djupet och kan dra nytta av värmen i berget.
Under 2024 så gör Brunnsmuseet sådana djupdykningar i att försöka lokalisera den äldsta delen av brunnens gamla historia. Skragge-koden är ett led i denna ambition. Från att tidigare ha tillgängliggjort stora delar av 1900-talets brunnslitteratur så backar vi ytterligare ett par hundra år tillbaka i tiden. Men det finns även betydligt fler intressanta dokument från 1700-talet som tåls att studeras närmare.
Fotografi av ett äldre dokument i Sätra Brunns arkiv, Uppsala. CC BY Gustav Fröjdlund.
Detta dokument tycks vara ett kontrakt mellan Elisabeth (Lisa) Le Moine, som tillsammans med maken och biskopen Andreas Kalsenius lät donera Sätra Brunn till Uppsala universitets medicinska fakultet. Syftet med donationen var att “hjelpa våra fattiga och nödlidande Christendoms Syskon, och gagna det allmänna igenom de Studerandes befordran till understöd och öfning”. I detta dokument daterat 1754 upplåter Lisa till Andersson Wallström tjänsten som brunnsmästare. Men vad säger det mer? Förutom rubriken, som är tämligen tydligt textad, så börjar det snabbt bli svårare att utläsa den snirkliga skrivstilen.
Men lyckligtvis går det ju som bekant att blicka framåt för att kunna blicka bakåt. Nu i februari 2024 presenterade det svenska Riksarkivet sin nya AI-modell för att kunna tyda äldre skrivstil, kallad “The Swedish Lion I” (“Det svenska lejonet I”).[se nyhet från Riksarkivet] Brunnsmuseet har testat modellen på ett antal dokument, och den ger mycket bra resultat. Tack vare hjälp med artificiell intelligens kan det gå fem gånger fortare att transkribera en text. Snabbare transkribering innebär lägre kostnader eller möjlighet att höja ambitionerna.
Riksarkivets ambition är att göra innehåll sökbart redan i framsökandet av handlingar, som ett komplement till att enbart söka på titlar och rubriker.
Soffmoppen – en modern brunnstradition
Soffmoppen var ett karaktäristiskt inslag i livet på Sätra Brunn under slutet av 1900-talet. Den ser ut som en flakmoped men har en soffa framtill där flaket annars sitter. Först användes bensindrivna mopeder men senare har också elektriska/batteridrivna mopeder använts.
På fotot syns två kvinnliga brunnsgäster framför Bullboden på Brunnsgården. Kanske är det en glass som hägrar inköpt av deras moppepojke i kön.
Gäster (patienter) som hade svårt att själva ta sig fram inom det stora område som brunnen utgör kunde enkelt beställa en åktur. Det kunde handla om att få skjuts mellan exempelvis boende, bad, matsal och kyrkan. 1978 förfogade brunnen över fyra trehjuliga sittplatsförsedda mopeder. Till det fanns en större färdtjänstbuss för att lösa transportbehovet.
Soffmoppe som står parkerad i Brunnsmuseets sommarutställning. Bild av Gustav Fröjdlund (CC BY-SA).
Det var ett eftertraktat sommarjobb att jobba inom brunnens mopedservice. Fem personer (mest pojkar) fick anställning för en femveckorsperiod i taget och det fanns möjlighet till ytterligare en period om man skötte jobbet. Mopedkillarna hade fyra fasta turer per dag och däremellan tog man emot telefonbeställningar. Ca 40 jobb om dagen brukade man hinna med.
Mottot var: “- Ring så hämtar vi”.
Sven Lorentzi avgår som ordförande för SBV
Sven Lorentzi har varit ordförande i Sätra brunns vänförening (SBV) under de senaste tjugo åren, men vid vänföreningens kommande årsmöte – som planeras äga rum någon gång under maj – så ska det väljas en efterträdare. Nomineringar lämnas till valberedningen enligt instruktioner som meddelas medlemmarna.
Årsmötet i Sätra brunns vänförening väntas däremot inte ske lördagen den 11 maj, när Brunnsmuseet öppnar årets sommarutställning, vilket innebär att årets invigning kan komma att se annorlunda ut då det inte är en del av vänföreningens program. Vi kommer få anledning att återkomma till frågan i kommande nyhetsbrev.
Arbetsgruppen för Brunnsmuseet önskar tacka Sven för gott samarbete under dessa år! Vi önskar även gratulera på årsdagen till Sätra Brunns verkställande direktör Rebecca Sjödin som nu suttit på sin post i fem år!
Från Hembygdsförbundets ledningsträff
Den 17 februari höll Tohbbe och Gustav från Brunnsmuseet en presentation under ledningsträffen hos Västmanland Hembygdsförbund och Fornminnesförening i Fagersta. Det var omkring 65 personer som var med och lyssnade. Nu finns presentationen upplagd att ladda ned från webbversionen av vårt föregående ordinarie nyhetsbrev:
***
Det var allt för detta nyhetsbrev! Nästa brev utkommer 1 april.