“Världens modernaste land” – Historien om Sverige-special (#53)

Det tionde och sista avsnittet av Historien av Sverige sänds i broadcast ikväll kl. 21:00 och finns redan nu på SVT Play. Kvällens avsnitt behandlar perioden 1920-talet till våra dagar och benämns “Världens modernaste land”.

Skildring av kvinnor på en arbetsplats. Bild av Ulrika Malm, SVT. Publicerad med tillstånd av Sveriges Television.

Tidigare genom historien hade Sätra Brunn tagit emot brunnsgäster på rent kommersiella villkor. Till och med första halvan av 1900-talet så dominerades brunnen av gäster som betalat för sig själva och i varierande utsträckning även för de fattiga, och en mindre del var fattiga som fick sin brunnsvistelse betald. Men under århundradet så skulle sammansättningen av gäster, och därmed även brunnens verksamhet, komma att förändras i grunden.

Det var den starka offentliga välfärdsstaten som gjorde att Sätra Brunn fick sin tredje storhetstid under 1900-talets senare del. Det var landstingen, det som numera benämns som regioner, som lyfte sina ambitioner att erbjuda rehabiliterande sjuk- och hälsovård genom att remittera patienter till brunnen. Till Sätra Brunn kom i huvudsak patienter från de omgivande landstingen i Västmanland, Uppsala län, Stockholm och Kronoberg (nuvarande Dalarnas län), med vill vilka man hade löpande avtal.

På 1970-talets senare del besöktes brunnen årligen av 1200-1500 patienter, eller brunnsgäster, årligen. De flesta kom, som förväntat, från Uppsala och Västmanlands län, men årligen kom även i genomsnitt 8 personer från Norrbottens läns landsting, 5 personer från Göteborgs läns landsting och en person från Malmös båda landsting. Färre än 100 brunnsgäster kom under “eget ansvar”, år 1979 var antalet endast 16 personer.

Verksamheten på Sätra Brunn specialiseras till behandling av rörelsehindrade, främst reumatiker av alla slag, men en del även av neurologiskt handikappade och strokedrabbade. De traditionella välgörande baden kompletteras med hälsofrämjande verksamhet i form av arbetsterapi, sjukgymnastik och sysselsättningsterapi. Dessa verksamheter och mängder av bilder beskrivs i webbutställningen “Att knådas eller dö”, som bygger på Brunnsmuseets första utställning år 2014.

Arbetsterapeut, till höger, tillverkar ortos (handstöd i plast) till reumatikerpatient. Året är 1979. Tillgänglig på Brunnsmuseets kulturarvssamlingar.

Under 1900-talet börjar brunnsanläggningen användas på ett annat sätt, inte minst då 300-400 gäster förväntas kunna inkvarteras samtidigt. Skogsgården byggs 1925 och flera andra byggnader görs om till hotelliknande bostadshus. Till detta finns flera funktionella hus med flertalet behandlings- och badhus, den utbyggda arbetsterapibyggnaden på 1970-talet. De tidigare klassindelade matsalarna avskaffades tidigt under Nils-Johan Höglunds ledning på 1960-talet.

Kila 177:1 av Norrman, Jan - Riksantikvarieämbetet, Sweden - CC BY. Tillgänglig via Europeana.

Under slutet av 1900-talet uppstod en ekonomisk kris i Sverige, och landstingen drar kraftigt ned på antalet remitterade patienter till Sätra Brunn och verksamheten minskar i omfattning. Uppsala universitet, som driver anläggningen, ser ingen annan utväg än att försätta Sätra Brunn i konkurs år 1998.

Efter några turbulenta och osäkra år så övertas Sätra Brunn år 2002 av en grupp privatpersoner, som avser driva verksamheten vidare med ett större fokus på hotell, restaurang, spa och konferens. Det är denna konstellation som än idag, mer än tjugo år senare, äger anläggningen och dess verksamhet. Sätra Brunn har återgått till att vara ett besöksmål för egenbetalande privatgäster.

På senare tid har olika aktiviteter ägt rum som återknyter till den historiska verksamheten. Rehabveckor för personer med reumatisk sjukdom (se nyhetsbrev #31) och seniorkollo (se nyhetsbrev #12) lockar en ny generation av behövande och äldre brunnsgäster.

Ett permanent museum för kurorten etablerades 2014. Men inte heller museet saknar historiska kopplingar. Redan i Sätra Brunns krönika 1700-1915, som är utgiven 1916, beskrivs en mindre utställning av föremål som iordningställdes i slutet av 1800-talet som ett “museum i miniatyr”.

Utdrag ur Sätra Brunns krönika 1700-1915, sida 227. Transkribering av text:

Vid ett föregående tillfälle, då en beskrifning af den på 1860-talet nybyggda kyrkan förekommer i denna berättelse, omnämndes äfven några i kulturhistoriskt afseende intressanta föremål, tillhörande kyrkan, som finnas kvar vid Sätra. Utom dessa för Sätras vänner värderika pjäser har man lyckats bevara en och annan gammal sak, som har sitt kulturhistoriska värde.

Dessa rester af minnen från tvänne århundraden äro hopsamlade till ett museum i miniatyr. Här finner man sålunda Brandvaktens hillebard och sax, några öskar för iskänkning af vatten ur källan, däraf tvänne af glaseradt lergods, hvilka erinra om afbildningen af dylika på EHRENSTRAHLS bekanta tafla vid Gripsholm, »Brunnsmästaren i Medevi och hans söner», ett par vackra, gamla glödpannor af mässing samt ur källan upptagna gamla mynt från olika tidsperioder m. m.

***

Detta var det sista specialnumret med anledning av “Historien om Sverige”. Alla tidigare specialnummer finns samlade på denna sida. I samband med att TV-serien väntas relanseras vid påsk och sommaren 2024 så kommer samtliga specialnummer att ses över, utökas och omarbetas. Kika gärna in för att hitta nya spännande saker att läsa om Sätra Brunns historia.

Nästa nyhetsbrev utkommer som vanligt första dagen i månaden, 1 mars 2024.