“Häxor och krig” – Historien om Sverige-special (#49)

Det sjunde avsnittet av Historien av Sverige sänds i broadcast ikväll kl. 21:00 och finns redan nu på SVT Play. Kvällens avsnitt behandlar perioden 1658–1721 och benämns “Häxor och krig”. Det är en omvälvande tid, som är en brygga mellan äldre tid och den betydligt mer moderna tillvaron som vi idag till stora delar skulle känna igen.

Urban Hjärne och häxhysterin

Urban Hjärne är mest känd för att ha inrättat Sveriges första kurort i Medevi. Han har även haft en avgörande betydelse i att Sätra Brunn etablerades som kurort, som vi kommer berätta mer om i detta specialnummer. Kanske något mindre känt är att Urban Hjärne även hade en ledande roll i att få slut på den stora häxhysterin i Stockholm som pågick under åren 1668–76. Inte minst historikern Dick Harrison som intresserat sig för häxprocesserna har framhållit Hjärnes insatser.

Efter att Urban Härne inledningsvis ska ha förespråkat tortyr, ändrade han uppfattning, när en av de dömda häxorna, Malin Matsdotter, brändes levande på bål, och insåg att det rörde sig om masshysteri och inte om trolldom. Han var emellertid själv övertygad om möjligheten att djävulen skulle kunna göra sådana saker med människan och att blåkullafärder förekom, vilket framkommer av hans anteckningar. Denna omsvängning var han heller inte ensam om, utan delades av en stor grupp i trolldomskommissionen.

Samuel Skragge är Sätra Brunns grundare och god vän med Urban Hjärne. Men faktum är att Urban Hjärne och Samuel Skragges far, Elof Skragge, var långt ifrån vänner då dessa stod på vitt skilda sidor i häxprocesserna. Elof Skragge var präst, och med tiden den beryktade "häxprosten" i Mora.

Urban Hjärne var ledamot av den domstol, bestående av sex lekmän och sex präster som år 1676 fick slut på häxeriet i Sverige. Han lyckades med stor energi och övertalningsförmåga att övertyga de andra om att det hela rörde sig om ren vidskepelse. Häxförföljelserna hade pågått i 8 år, c:o 300 personer hade avrättats. Vid ett tillfälle 15 kvinnor på en udde i Dalälven mitt emot Mora Kyrka. (ur Sätra Brunns historia).

Skildring av Karolinerna. Bild av SVT. Publicerad med tillstånd av Sveriges Television.

En kurort blir till

Samuel Skragge föddes cirka 1660 i Stockholm och utbildade sig vid Uppsala universitet och Nederländska Franeker till läkare och medicine doktor år 1684. Efter doktorsgraden flyttade han tillbaka till Sverige och blev 1685 provincialmedicus i Västmanland. Skragge upptäckte i slutet av 1600-talet en hälsokälla vid Viksberg på Södertörn och intresserade sig mycket för kurorter och han arbetade även vid Medevi brunn – Sveriges första kurort. Sammanlagt 13 somrar kom han att tjänstgöra vid Viksberg och Medevi.

Under åren 1698 och 1699 besökte Per Larsson Höök, adlad Gyllenhöök, Sätra Brunns källor – som ju under lång tid brukats även om här inte fanns någon kurort – för att bota sin lama arm, vilken också blev återställd. Samuel Skragge hörde om Gyllenhööks spektakulära botehistoria och bestämde sig för att själv pröva vattnets kvalitet. År 1700 reste Skragge själv med häst och vagn från Västerås och inkvarterade sig 32 dagar i en närbelägen bondgård. Utifrån kriterier och metoder som Urban Hjärne angivit i sin samtida skrift Den lille Wattuprovaren prövade Skragge vattnets kvalitet, och fann det så livgivande att han kort därpå köpte området, och började bygga en hälsobrunn med bad- och kurortsverksamhet.

Sätra Brunn grundas som kurort under 1700 med första brunnssäsongen 1701. De första byggnaderna som uppfördes efter förvärvet var en badstuga, där de första inomhusbaden ägde rum, samt Skragges logementer utmed den gamla landsvägen, för att inkvartera brunnens gäster.

Skragge kunde själv inte närvara under den första terminen på Sätra Brunn 1701, då han bundit upp sig för ännu en säsong i Medevi. Under den första brunnssäsongen besöktes dock Sätra av självaste Urban Hjärne, chefen för Collegium medicum och Medevi brunns grundare, som lät göra en egen undersökning över vattnets beskaffenhet. Hjärne gav Sätra-vattnet finaste lovord, vilket beredde vägen för fortsatt verksamhet. Under somrarna 1702 och 1703 var Skragge själv ansvarig brunnsläkare i Sätra och dessa erfarenheter finns bevarade i hans egna skrifter. Dessa skrifter finns att läsa på Brunnsmuseets webbplats för kulturarvsprojekt och de håller just nu på att bearbetas inom ramen för projektet “Skragge-koden” (läs mer om projektet i Brunnsmuseets nyhetsbrev #40).

Samuel Skragge tillträdde 1706 som livläkare åt Karl XII och lämnade Sätra brunn. Skragge upplevde eventuellt slaget vid Poltava (ej säkerställd uppgift) och Kalabaliken i Bender. Efter detta adlades han av konungen till namnet Skraggenstierna, men han tog aldrig introduktion på Riddarhuset. Samuel upptäckte 1715 en hälsokälla i Lünekloster vid Lüneburg, och stannade kvar där till sin död 1718.

Omkring år 1720 upprättades den första kartan över Sätra Brunns område. På denna avriktning går det att avläsa brunnens tidiga byggnader, men även de ursprungliga alléerna och källorna. Längst till vänster i bild syns de första byggnaderna till det som senare kom att bli en sluten brunnsgård, samt Sätra Brunns första kyrka och det första brunnshuset som skyddade den viktigaste av brunnens källor – Trefaldighetskällan – från utspädning.

Skiss i perspektiv- och planskisser av Ove Hidemark, ur Att anlägga en surbrunn (1972).

Ove Hidemarks notering: Rekonstruktion i plan och perspektiv av bebyggelsen i brunnens centrala del omkring 1720 på basis av den äldsta kartan från 1721 och syneprotokollet från 1716. För byggnaderna nr. 6 och 8 föreligger skiljaktigheter beträffande rumsantal. Protokollet upptar fem resp. fyra rum mot kartans uppgifter om fyra resp. tre rum. Sannolikt har vissa rum endast varit avbalkningar med lätta plankväggar, vilka under mellantiden tagits bort.

1721 års karta redovisar följande benämningar av byggnaderna: A. Brunns-Huset, B: Kyrchan, C: Fruentimbers Allén, D: Den Stoora Allén, E: Een grön Parterre för dem som behaga dantsa, G: Een Allee fram till Brudkiällan, L. Stoora Landsvägen, 1. Hospitalet, 2. Een Kiöksbyggning, 3. Apotheket, 4. En byggning om 3 rum, 5. Matsalen, 6. Een Byggning om 4 rum, 7. Ett Kiök, 8. Een Byggning on 3 rum, 9. Porten till Brunnsgården, 10. Een Byggning om 3 rum, 11. Fängelse, 12. Een Byggning om 2 rum, 13. Två Kalla Kamrar, 14. Een Byggning öfwer Källaren, 15. Een Bood, 16. Tracteurens Kiök och Byggning, 17. Een Kåhlbod, 18. Een Byggning Commis. Wolser, 19. Een byggning, F. d. Bergsrådet Lübeckers, 20. Ett Kiök, 21. Een Byggning, 22 och 23. Kiök och Byggning Häradshövdingen v. Dysing (bör möjligen vara v. Bysing), 24 och 25. Byggning och Bod StatsCommissarien Rudenhielms, 26. Byggning med 2 små Flyglar Herr Räntemestaren Wallraves, 27. Byggning och Kiök Asses. Adlerbaums (sedermera Hagen), 28. Een Lada, 29. Broarne, 30. Byggningar, Kök och Kallare Presidenten Fahlströms sedermera Biskopsgården). Beträffande nummet 27-30 se bild 4 och 16. Angående takmaterial och takformer (fig. 7) föreligger endast i vissa fall direkta upplysningar, i övriga fall har utgångsmaterialet tolkats.

Karl XII och Sätra Brunn

Det sjunde avsnittet av “Historien om Sverige” benämndes inledningsvis “De sista krigarkungarna”, och det är i mångt och mycket en period som präglas av den svenska stormaktens nedgång genom de många och långa krigen som pågick under denna tid. Det finns mängder av historiska kopplingar mellan den sista krigarkungen Karl XII och Sätra Brunn. Bland dessa kan nämnas:

• Karl XII:s porträtt i olja hängde över spisen i det dåvarande societetshuset invid stora landsvägen och var brunnens första konstverk. Detta flyttades sedan till “Stora Matsalen” men fick därefter ett okänt öde.

• Skragge gick 1706 ut i fält som Karl XII:s livmedikus. Skragge blev sedermera av denna konung adlad till Skraggenstierna. Men Skragge var inte den enda ägaren eller intendenten som varit med kungens här. Även Johan Christoffer Heijne, som var intendent på brunnen 1716-1718, benådades resestipendium i fem år av Karl XII efter att ha varit arméns läkare vid Narva och Düna.

• “Karl XII:s bibel” var en svenskspråkig bibelöversättning som utkom 1703, och ett exemplar av denna bibel donerades till brunnen av Biskopinnan Kalsenius, Elisabeth (Lisa) Le Moine.

• Segerkällan på Sätra Brunn är uppkallad efter segern vid Narva; “Ungefär hundra steg östligare [om Brunnshuset, reds anm.] fann han [Samuel Skragge] ytterligare en källa, som rann upp på en äng, och vilken han fann vara ”af nästan lijka halt och art” som den förra. Till minne av den seger, ”som Hans Kongl:e Maij:tt, wår nådigste Konung” Karl XII samma år vunnit vid Narva ”öfwer dhe fredzbrytande Ryssar”, beslöt Skragge att kalla denna källa Ryssbråtte- eller Segerkällan. Här byggdes senare Sätras första badstuga, och platsen kallas alltjämt Badstulunden.” [Not:] “Källan är numera [(boken utgiven 1962)] igenfylld. På Tersmedens karta över Sätra finnes visserligen en källa med namnet Segerkällan, men det är en helt annan källa.”

***

Det var allt för dagens specialnummer. Nästa nummer – vårt 50:e nyhetsbrev – utkommer nästa vecka.