“Folket tar makten” – Historien om Sverige-special (#52)

Det nionde avsnittet av Historien av Sverige sänds i broadcast ikväll kl. 21:00 och finns redan nu på SVT Play. Kvällens avsnitt behandlar perioden 1809–1921 och benämns “Folket tar makten”.

Kring brunnens 1800- och 1900-tal har det skrivits åtskilliga böcker, som alla inte kommer kunna sammanfattas i detta specialnummer. Dessa böcker är dock i hög utsträckning tillgängliga som e-böcker via Brunnsmuseets nedladdningsportal för e-böcker:

Skildring av kvinnlig rösträtt. Bild av Ulrika Malm, SVT. Publicerad med tillstånd av Sveriges Television.

Sätra Brunn inträder i 1800-talet i en blomstringsperiod, som varat sedan och Sätra Brunns donation i mitten av 1700-talet och som kom att vara till ungefär 1824 då Pehr von Afzelius intendentperiod är över. Afzelius pensioneras vid 64 år efter att ha lett verksamheten under 29 år. (Afzelius är därmed den intendent som suttit näst längst på posten genom historien, endast överträffad av brunnens siste intendent, Nils-Johan Höglund, som satt 30 år).

Brunnens popularitet varierar och påverkas till hög grad av vilken läkare som för tillfället är intendent – en position som är både verksamhetsansvarig och medicinskt ansvarig läkare. Särskilt lyckosamma intendenter tilldrog sig större besökarskaror, så var fallet under Per von Afzelius och Olof Glas. Vem som skulle bli intendent väljs av medicinska fakulteten i Uppsala enligt principen om traditionell akademisk kollegialitet. Nästa blomstringsperiod infaller först i början av 1900-talet.

Folksamling vid Brunnshuset år 1868. Bilden är allmän egendom.

Under 1850-talet byggdes badanstalten med flera badhus. Medicinska bad och helkroppsmassage var länge en given del av behandlingen på Sätra brunn. Både utvärtes bad och inmundigande av vatten tillhörde de dagliga rutinerna för brunnsgästerna.

Den medicinska grunden för verksamheten var fortfarande humoralpatologin eller fyrsaftsläran, och patienterna uppmanades att dricka brunn för att komma i sunda vätskor. Man ordinerades att dricka kopiösa mängder, många liter av detta mineralrika vatten, i sådan utsträckning att man i dagens mått skulle riskera vattenförgiftning.

Men fyrsaftsläran bygger på felaktiga föreställningar om människokroppen som inte stämmer, däribland så är det felaktigt att kroppen har en gul och svart galla och kopplingen mellan allehanda sjukdomar och balans mellan kroppsvätskor saknar också evidens.

Brunnsgäster och personal på Sätra Brunn år 1867. Text på baksidan: Enligt dottern, Anna Alexandersson: Den med höga svarta hatten, 7:de från höger ev Herr Björnström brunnspastor 1:a terminen 1867, sedan domprost i Västerås. Ur Brunnsmuseets offentliga kulturarvssamlingar, Omeka ID 349.

Industrialiseringen kommer till Sverige och så även en förbättrad offentlig infrastruktur. Det blev därmed enklare att resa till brunnen. Sala järnvägsstation invigs 1873 och staden får nu bättre förbindelser med resten av världen. På bilden syns ett stort följe av både bilar och hästar som ska transportera brunnsgästerna från Sala station den sista biten till Sätra Brunn. Bilden är troligtvis tagen i början av 1900-talet av bilarna att döma.

Sätragäster anländer till Sala station. Bilden har gjorts tillgänglig via Wikimedia Commons av Brunnsmuseet. Bilden är allmän egendom.

Folkrörelserna för demokrati och kvinnlig rösträtt som skildras i TV-serien tycks inte haft någon påtaglig roll på Sätra Brunn. Det är åtminstone inget som behandlats av Ruth Rosenius-Högman, som skrivit två böcker om brunnens hela historia. Begrepp såsom “demokrati” och “rösträtt” förekommer inte i hennes verk, som jämförelse förekommer begrepp som “krig” inte mindre än 25 gånger. Tvärtom var diskussioner om politik något som man avhölls ifrån, då det ansågs störa sinnets ro och därmed effekten av den medicinska behandlingen. Men det innebär inte att samhällets utveckling har varit utan påverkan för tillvaron på brunnen.

Sätra Brunn har ömsom fungerat som en närmast självständig institution i en orolig omvärld, och ömsom en institution där samhällsproblemen har bemötts och kanaliserats. Det finns nämligen gott om exempel på välgörenhet vid Sätra Brunn, som även tillägnats ett eget kapitel i Rosenius-Högmans Sätra Brunn genom tiderna.

Sätra Brunns första slåtterfest, eller skördefest, hölls 1901, som hölls till förmån för de fattiga. Dessa fester hölls fram till andra världskriget, då det inte längre ansågs lämpligt med sådana festliga upptåg.

Men festerna och de donationer som den uppmuntrade hade stor betydelse. På 1930-talet hade mer än var tredje brunnsgäst en vistelse som helt eller delvis subventionerades. Sätra har genom öppenheten mot samhällets fattiga på 1700-talet en lång tradition av stöd till samhällets mest utsatta människor, och genom slåtterfesterna så förstärktes detta ytterligare.

Från Skördefesten vid Sätra Brunn 1903. Ur Brunnsmuseets offentliga kulturarvssamlingar, Omeka ID 302.

***

Det var allt för detta nyhetsbrev. Sista specialnumret av Historien om Sverige skickas ut nästa söndag, 11 februari.