“Stormakten växer fram” – Historien om Sverige-special (#48)

Historien om Sverige är tillbaka och ikväll sänds det sjätte avsnittet. Avsnittet sänds i broadcast ikväll kl. 21:00 och finns redan nu på SVT Play. Nu börjar vi närma oss tidsperioden så Sätra Brunn blir en kurort. Tidsperioden som skildras i programmet är åren 1560–1658. Genom en effektiv statsapparat och stridslystna kungar så har Sverige blivit en stormakt genom krig med våra grannländer. Gustav Vasa som valdes till kung införde arvsmonarki, där kronan går i succession till den förstfödde sonen. Enligt europeisk förebild så smids kungliga regalier och den förste arvskungen väljer namnet Erik den fjortonde, Erik XIV.

Året 1624 är viktigt på flera sätt för den som bor i Mälardalen. Det är året då staden Sala får stadsprivilegier, vilket är anledningen till att staden firar 400 år under 2024.

1624 skedde även en avgörande donation till universitetet i Uppsala, som under en längre tid fört en tynande tillvaro. Under större delen av 1500-talet låg verksamheten vid universitetet nere och den återstartades först 1593 i liten skala. I den Gustavianska donationen som undertecknades av kung Gustav II Adolf ingick bland annat 378 gårdar, två mjölkvarnar, en sågkvarn samt tionden från åtta socknar. Den stora donationen gav förutsättningar för universitetet att växa, då det är första gången som universitetet har en stabil och god  finansiering. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet.

Kopparstick av Fredrik Akrel ur Utkast till beskrifning om Upsala av Johan Busser (1769). Byggnaden till vänster är Academia Carolina, Carolinska Academien, ett medeltida domkapitelhus i Uppsala där undervisning vid Uppsala universitet bedrevs. Academia Carolina stammade från medeltiden. Erik XIV gav 1566 konsistoriet tillstånd att åter använda det för undervisning, och efter Uppsala möte där år 1593 skänktes huset av Karl IX till Uppsala universitet. Byggnaden till höger är Oxenstiernska huset som stod färdigt år 1664, dåvarande akademisjukhuset som år 1708 inköptes av Uppsala universitetet för att inrätta Sveriges första akademiska sjukhus. Det kallas numera Juridikum eftersom Juridiska fakulteten finns där. I bakgrunden syns Skytteanum. Public domain.

Under denna tid grundläggs den moderna svenska statsapparaten av Gustaf II Adolf och rikskansler Axel Oxenstierna. Efter Gustaf II Adolfs död så agerade Axel Oxenstierna i praktiken regent 1632–1644 då drottning Kristina var omyndig, och under tiden fick han även uppgiften att uppfostra Kristina till att styra Sverige.

Skildring av Drottning Kristina. Bild av SVT. Publicerad med tillstånd av Sveriges Television.

Krigen och den växande stormakten krävde en mer centraliserad och effektiv förvaltning. Sverige får en central administration och flera viktiga institutioner med en regering och departement samt världens första riksbank som alla förläggs till Stockholm, som nu etableras som Sveriges huvudstad. De första ämbetsverken bildas, däribland Lantmäteriet, Riksantikvarieämbetet och Kungliga postverket. Länsindelningen och landshövdingar som vi har än idag härstammar från denna period. Genom institutionerna får staten sina första heltidsanställda ämbetsmän. Flera städer grundas, förutom Sala så grundas även Göteborg, Umeå, Piteå och Luleå.

Det sker även en betydande utveckling av den naturvetenskapliga forskningen och undervisningen, ledd av Olof Rudbeck den äldre som var professor i medicin. Den Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet grundades på 1620-talet. Det är en stor och avgörande händelse, då det är hit som kurorten Sätra Brunn så småningom testamenteras drygt 130 år senare.

Den svenska statsledningen och monarkin bekänner sig till den protestantiska, kristna läran och det är en självklarhet att det fanns en hovpredikant (ordet hov avser ett furstligt kungligt hushåll, predikant avser den person som talar med Guds ord). En person som tjänstgjorde som hovpredikant hos riksmarskalken Gabriel Oxenstierna år 1653 och hos drottning Hedvig Eleonora år 1651 var den prästvigde Elof Skragge. Elof blev sedermera kyrkoherde i Mora socken 1664 och var sedan prost över hela Österdalarna. Tillsammans med Catharina Samuelsdotter Wallenia så fick paret i Stockholm och i början av 1660-talet en son. Sonen döptes till Samuel, ett bibliskt namn.

Kanske fanns planen att Samuel skulle bli präst som fadern, men istället kom han så småningom att bli läkare och lärjunge till den tjugo år äldre Urban Hjärne. Urban växte upp i den lilla staden Nyen med det svenska fästet Nyenskans strax öster om nuvarande Sankt Petersburg. Även Urban Hjärne var son till en kyrkoherde, men redan vid 13 års ålder så dog hans far. Urbans mamma och syskon levde under fattiga förhållanden, och när ryktet kom att ryssarna var i antågande så splittrades familjen på flykt.

Den 13-årige Hjärne gömde sig nere i lastrummet på en skuta, och först när fartyget var ute på öppna sjön klev han fram. Ombord upptäckte han några bekanta, och i sällskap med dem kom han fram till Narva, där han hade en morbror. Senare kom modern och syskonen efter dit och familjen återförenades i Narva.

Sommaren 1656 gav sig Urban Hjärne vidare till Sverige med endast tre koppardaler på fickan, och anlände till Strängnäs, där hans far hade studerat i sin ungdom, och där hans farbror skulle vara bosatt. Men 15-åringens förhoppningar blev grusade: ingen av dem han träffade kom ihåg hans far, och ingen hade heller hört talas om hans farbror. Urban studerade först vid gymnasiet i Strängnäs, där han fick bo hos rektorn som sedan också gav honom tillfälle att förtjäna sitt uppehälle genom sockengång i Vingåker. Kläder och böcker skaffade han sig genom att ge lektioner i teckning och tyska språket.

Om både Samuel och Urban finns anledning att berätta mer i kommande nummer.

***

Nästa specialnummer skickas ut 21 och 28 januari, därefter kommer nästa ordinarie utskick 1 februari.