“Gud ger och Gud tar” – Historien om Sverige-special (#44)
Dagens avsnitt av ”Historien om Sverige” har fått titeln ”Gud ger och Gud tar” och berättar om en tid med helgon och riddare omkring åren 1100–1360. Avsnittet sänds i broadcast kl. 21.00 på SVT1 och finns redan nu publicerat på SVT Play.
Skildring av Sankta Elin. Foto: SVT. Publicerat med tillstånd av Sveriges Television.
Redan innan kristendomens inträde så hade källor en undergörande kraft och kunde ge den som drack fick stor visdom och klarsyn. Den mäktigaste asaguden var Oden, som i en känd episod i sökandet efter sina försvunna bröder lät offra sitt ena öga och sänka ned det i Mimers brunn. Oden drack ur brunnen, men det behövdes egentligen inte – för hans öga på botten av brunnen såg redan klart och tydligt vad som hade hänt hans bröder. Trots att bröderna gått ett hemskt öde till mötes, så fick Oden även oerhörd kunskap, bland annat att kunna se in i framtiden. Offergåvan betalade sig. För Odens del måste han offra sitt ena öga i brunnen, men när ögat kom i kontakt med det undergörande vattnet så kunde han se vad som pågick i hela världen.
Kristendomens inträde förändrar det svenska samhället. Kristendomen kom till Norden med katolska missionärer från England och Tyskland men även österifrån från den grekisk-ortodoxa kyrkan. Missionärer för kristendomen träffar på en mängd olika religiösa system och övertygelser. Dessa människor och religioner klumpade ihop sig i den samlade termen "hednisk".
När kristendomen infördes i Sverige så blandades den med den etablerade offerkulten och andra hedniska riter med krista traditioner. Därmed börjar även en ny tid vid de inhemska kurorterna. Tron ger människorna ny mening och Sverige får sina första helgon. Det finns också ett tydligt samband mellan helgonkult och vattenkällor.
På platsen där Sankta Elin blir mördad på 1100-talet så bryter det fram en källa. Hennes blod gav synen åter till de som varit blinda. Personkulten till den helgonförklarade Sankta Elin är avgörande för utvecklingen av Skövde i Västergötland.
Kristendomen anpassades även efter etablerade traditioner under året. Midsommar har sitt ursprung i äldre hedniska ritualer, men genom kristendomen knöts den till firandet av Johannes Döparens födelse. Även firandet av Jesu födelse den 25 december bär tydlig inspiration från hedniska traditioner, bland annat i romarriket som firade jordbruksguden Saturnus med att festa och ge presenter till varandra, ungefär samma tid som vi idag firar julafton. Anpassningen till etablerade föreställningar hade instrumentell betydelse, den bidrog till att folket lättare kunde ta till sig de nya riterna som kristendomen förde med sig när den delvis rimmade med tidigare seder och bruk.
Sätra brunns källor ligger i närheten av Västerfärnebo och på gränsen mellan Kila och Fläckebo socknar. Eftersom källorna till större delen ligger i Kila socken så är det medeltida skriftliga materialet större beträffande Kila socken. I äldre tid kallades källorna Kila källor och även Maria källor vilket syftar på Jesus moder Maria.
Sankta Elins källa kopplades alltså till syn, och på Sätra Brunn finns Ögonkällan, uppe på Brudberget i kurortens östra utkant. Denna tros vara en naturlig källa av eget ursprung, och åtminstone påstås ha formen av ett öga. Ligger det något i att kalla denna källa ögonformad, eller är det snarare en välvillig tolkning av vad ögat vill se?
Ögonkällan på Sätra Brunn. Bild av Gustav Fröjdlund, får återanvändas med villkoren CC BY.
I detta avsnitt nämner historikern Dick Harrisson även läran om de fyra kroppsvätskorna eller humoralpatologin, som kom att bli den medicinska grunden för kurorterna enligt Urban Hjärnes förebild. Den bygger på de antika läkarnas uppfattning att sjukdomar orsakas av en rubbad jämvikt mellan de fyra kroppsvätskorna: blod, slem, gul galla och svart galla.
Dessa motsvarar naturfilosofins fyra grundelement (eld, luft, jord och vatten) och människans fyra temperament:
Kolerisk (hetsig, argsint, lättretad) - överskott av gul galla (varm & torr – gallblåsan)
Melankolisk (sorgsen, nedstämd, dyster) – överskott av svart galla (kall & torr - mjälten)
Flegmatisk (trög, loj, lugn, liknöjd) – överskott av slem (kallt & fuktigt - lungorna och hjärnan)
Sangvinisk (gladlynt, livlig, optimistisk) - överskott av blod (varm & fuktigt – levern)
För att hålla dessa vätskor i balans uppmanades patienterna att dricka brunn. Det gällde att hålla kroppen vätskor i balans. Att vara ”vid sunda vätskor". Detta kan ske genom svettning, kräkning, lavemang och åderlåtning. Under tidig medeltid användes åderlåtning som allmän behandling för allehanda åkommor.
Senare under historiens gång så kom även kalla och varma bad att bli en kompletterande behandling. Men först som sist, det rituella vattendrickandet: att i rätt tid och ordning dricka det hälsobringande källvattnet.
***
Detta var allt vi hade att bjuda på för detta fjärde Historien om Sverige-specialnumret. Nästa nyhetsbrev är ett ordinarie nyhetsbrev som skickas ut på fredag 1 december, därefter kommer ytterligare ett specialnummer för avsnitt 5 redan samma helg – den 3 december. Det blir också årets sista nyhetsbrev. Därefter dröjer det faktiskt till 1 januari 2024 innan nästa ordinarie nyhetsbrev eftersom Historien om Sverige tar sex veckors juluppehåll.