Extra: Hur man blir ny genom att förbli gammal (#25)

Det är få förunnat att kunna göra något nytt och spännande av något gammalt. Redan i arbetet med vår första e-bok, Petrus Tersmedens Sätra brunns krönika 1700-1915, visade det sig tydligt att även en hundra år gammal krönika kan erbjuda något nytt för den som vill.

Fyra år senare så kan vi idag presentera vår femte e-bokstitel av tidigare utgiven Sätra Brunns-litteratur, nämligen e-bokversionen av Sätra brunn 300 år. Det är ett projekt som Brunnsmuseet påbörjade den 6 oktober 2021 och som vi idag, knappt ett år senare, kan presentera i en första version. Den lånade rubriken som vänföreningens ordförande lyfter fram i sitt eminenta förord till e-bokversionen kan med fördel användas även för att beskriva Brunnsmuseets arbete med e-böcker.

Vi vill bidra till att bevara och berätta om kulturarvet Sätra Brunn, och med denna målsättning gör vi ständigt djupdykningar i brunnens historia och lyfter upp litteraturen på ytan. Därmed är vår förhoppning att litteraturen blir mer tillgänglig för alla, både för rekreation och för forskningsändamål.

Arbetet med 300-årsboken har precis som våra tidigare e-bokprojekt bidragit med sina egna unika utmaningar. Vi vill rikta ett stort tack till alla som varit med i arbetet med återutgivningen och till alla er som med stor entusiasm har gett medgivande att låta ert kapitel ingå i e-bokversionen.

Under vår kickoff för #brunnshack2022 på fredagskvällen fick vi även berätta om det studentprojekt tillsammans med två studenter på Högskolan i Borås där Brunnsmuseet varit delaktiga, och som vi tillsammans kan dra nytta av. Tänk en sådan inspirerande start på det som kommer kunna bli en fantastisk helg!

Gustav Lundin, redaktör för Brunnsmuseets nyhetsbrev

300-årsboken nu i e-bokversion

Kollage med omslaget till Sätra brunn 300 år, Nils-Johan Höglund som varit redaktör till boken, och i bakgrunden ett urval av bilder som finns med i boken.

Brunnsmuseet vid Sätra brunn publicerar Sätra brunn 300 år, Sätra brunns vänförenings jubileumsbok från 2001 i digital form. Sven Lorentzi, vänföreningens nuvarande ordförande reflekterar över hur boken kan inspirera för framtiden.

Hur man blir ny genom att förbli gammal

Varje omläsning av ”Sätra brunn 300 år” överväldigar och inspirerar. Det är därför mycket glädjande att Sätra brunns vänförenings jubileumsbok utgiven 1991, nu blir tillgänglig för nya och gamla läsare genom den digitaliserade upplaga som brunnsmuseet på Sätra Brunn publicerar.

Rubriken ovan, är hämtad från Stig Strömholms text i jubileumsboken. Strömholm var rektor vid Uppsala Universitet 1989 – 1997 och därmed högsta ansvarig även för Sätra brunn under nästan ett årtionde. På Sätra brunn kunde man genom århundradena förnya sig ”samtidigt som man behåller alla de fördelar som det ändå innebär att vara mycket gammal”.

Bokens många uppsatser, skrivna av medarbetare och gäster på Sätra brunn under de trettio åren 1961 – 1991, tar oss med på en resa genom Sätra brunns guldålder. Under de trettio åren ledde Nils-Johan Höglund, brunnsintendent och överläkare, en sjudande verksamhet med rehabilitering och vård.

Tusentals nöjda patienter kunde tillbringa en behandlingsperiod på Sätra brunn med rehabilitering och vård som förhöjde livskvaliteten. På Sätra brunn fick också många medicine studerande, arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier sina första breda patientkontakter och lärdomar där man fick möjlighet att se hela människan bakom patientrollen. På Sätra brunn roade man sig också med musik, kabaréer och olika upptåg som bidrog till livskvaliteten. Här knöts många djupa personliga band för livet.

Sätra brunn hade allt som ett litet samhälle har och som behövdes för bevarande och utveckling, som byggenskap, verkstäder, trädgårdsmästeri, kök och restaurang. Det skulle städas och underhållas.

Läs alla personliga berättelser om livet på Sätra brunn!

Låt oss inspireras för framtiden

I en tid där diskussionen om behovet av åtgärder mot social ohälsa, förslitning genom ett hårt arbetsliv, långa perioder av efterbehandling efter sjukdomar och operationer etc, kan boken ge inspiration till reflektioner om hur Sätra brunn återigen skulle kunna bli en plats för modern vård och rehabilitering. Sätra brunn har präglats av nytänkande och kraftfulla insatser genom alla sina 300 år. Friberger, Glas och Henschen är i dag kända som namn på byggnader på Sätra brunn. Bakom namnen står kraftfulla och ibland nog så egensinniga överläkare på Sätra brunn, som övertygade de styrande på universitet om behovet av investeringar och annan utveckling. De, liksom Nils-Johan Höglund, gjorde var och en sin tid, moderna insatser för hälso- och sjukvård. Alltid med människan i centrum, källvattnet som bas och en humanistisk syn på människan.

I skarp kontrast till de livsbejakande testerna står beskrivningen av det nutida kortslutande administrativa maskineriet, som ledde fram till att Uppsala universitet 1998 försatte Sätra brunn i konkurs. Läsvärt och tänkvärt.

Jag vill varmt rekommendera boken till läsning och inspiration. Att bygga på Sätra brunns enastående miljö och erfarenheter - vårt gemensamma kulturarv – kan bibehålla Sätra brunn nytt för framtiden. Kanske kan den ”Hälsoinriktade vecka för reumatiker”, som Sätra brunns vänförening i samverkan med medicinska fakulteten vid Uppsala universitet genomfört i augusti 2022, bidra till en nytändning.

Sven Lorentzi

Ordförande i Sätra brunns vänförening

Sätra brunn 300 år lanserades på kvällen den 9 september i samband med en kickoff till Brunnsmuseets kulturarvsevenemang, #brunnshack2022. På bilden, från vänster: Tohbbe Lindblom och Gustav Lundin från Brunnsmuseet, och Sven Lorentzi från Sätra brunns vänförening.

I e-boksversionen, som nu finns att ladda ned från bokens webbsida, finns även ett förord av Brunnsmuseets ordförande Mats Hellström.

Hjälp oss!

Genom samarbete med Sätra brunns vänförening kan vi idag presentera 26 kapitel av totalt 43 kapitel ur boken. Att inte hela boken kan ges ut vid detta tillfälle har grund i hur vi tolkat upphovsrätten till respektive kapitel. Förutom medgivande från vänföreningen har vi även sett oss nödgade att få ett medgivande från de olika kapitelförfattarna som var och en äger upphovsrätten till sina egna kapitel i antologin.

Mycken tid har lagts på att söka kontaktuppgifter eller få tag på efterlevande/anhöriga till vilken upphovsrätten vanligtvis har gått över. Eftersom vi inte är i mål med detta arbete så kommer övriga kapitel i boken förhoppningsvis kunna lanseras efterhand.

Har du som läser detta kunskap om eventuella uppgifter så är vi mycket tacksamma för din hjälp. Hjälp kan exempelvis vara tips eller kontaktuppgifter till författaren själv eller dennes efterlevande (vi har kännedom om att flera på listan är avlidna). De författare som saknas i e-bokversionen och som vi inte fått kontakt med själv eller genom efterlevande är följande personer, sorterad efter antal sidor i originalupplagan:

1. Ewa Frisk (13 sidor)

2. Jan Agertz (10 sidor)

3. Ruth Hedman (9 sidor)

4. Louis Condé (8 sidor)

5. Bengt Thelin (7 sidor)

6. Göran Blomberg (7 sidor)

7. Sten-Gunnar Hellström (5 sidor)

8. Greta Nord (5 sidor)

9. Mona Sadek (4 sidor)

10. Kerstin Richard (4 sidor)

11. Rolf Frankenberg (3 sidor)

12. Ellen Johansson (3 sidor)

13. Karin Hellström (3 sidor)

14. Stefan Andhé (2 sidor)

15. Roland Ericsson (2 sidor)

16. Christer Åsberg (1 sida)

Du kan använda vårt kontaktformulär eller svara direkt på nyhetsbrevet från din e-postinkorg om du kan hjälpa oss att få kontakt med författaren eller dennes efterlevande.

Bonus: “Att anlägga en surbrunn” av Ove Hidemark

Utöver Sätra brunn 300 år har vi idag även glädjen att kunna presentera ytterligare en skrift som från och med idag finns tillgänglig att ladda ned kostnadsfritt från vår hemsida.

Det handlar om Ove Hidemarks skrift ”Att anlägga en surbrunn – en studie kring Sätra Brunns första utbyggnad” som publicerades första gången i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift L 1972.

Ove Hidemark (1931–2015) var anlitad som arkitekt för flera byggnationer och restaureringar på Sätra Brunn, och han har även bidragit med ett kapitel till den omnämnda 300-årsboken, med titeln ”Som »husdoktor» på Sätra brunn under trettio år”.

Återutgivningen av ”Att anlägga en surbrunn” är resultatet av ett studentarbete av två studenter på masterprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Den 14 februari 2022 blev Brunnsmuseet kontaktade av studenterna med en förfrågan om vi hade något material att digitalisera – och det har vi minsann! Fyra förslag med varierande utmaningar togs fram för studenterna att välja mellan, och till slut föll valet på Ove Hidemarks skrift – till stor glädje för oss i museigruppen.

Arbetet gjordes under vårterminen 2022 och har bestått av alla nödvändiga steg för att göra en digital version av en fysisk förlaga. Tillstånd till publicering har inhämtats av änkan, Elisabet Stavenow-Hidemark.

Till detta nyhetsbrev har vi bett Martina och Elina berätta mer om deras arbete.

Martina Jansson (t.v.) och Elina Isabring (t.h.).

Under våren 2022 läste vi en kurs i digitalisering av kulturarvsmaterial där huvuduppgiften bestod av ett eget småskaligt digitaliseringsarbete. Vi kontaktade Brunnsmuseet i Sätra brunn och frågade om de var intresserade av att samarbeta och bidra med material. Av flera alternativ valde vi att digitalisera Ove Hidemarks Att anlägga en surbrunn. Det är en intressant text med stort kulturarvsvärde som vi är glada över att få ta del av och närstudera. Också ur ett digitaliseringsperspektiv var materialet givande och utvecklande, eftersom det gav oss möjlighet att arbeta med både text och bild i form av kartor och fotografier.

Under processen har vi arbetat med och lärt oss om upphovsrättsliga frågor, bildfångst, uppmärkning av textmaterial och publicering online. Arbetet har för oss varit både utmanande och väldigt utvecklande och inneburit många lärdomar. Vi har fått en djupare förståelse för hur omfattande en digitaliseringsprocess kan vara och vilka etiska utmaningar man kan ställas inför i hanterandet av ett material. Det har varit spännande och utvecklande att hitta vägen till rätt metoder och en presentation som gör materialet rättvisa.

När vi påbörjade digitaliseringsprocessen var vi båda ganska oerfarna inom området, och var därför nervösa inför att genomföra projektet. Nu när vi är färdiga är vi nöjda och stolta över resultatet, och väldigt tacksamma över det fina samarbetet och den stöttning vi fått från Brunnsmuseet. Vi rekommenderar definitivt kommande studenter att samarbeta med museet och utforska det rika material om Sätra brunn som de förvaltar.

Stort tack Martina och Elina för ett gott samarbete som bidragit till ömsesidig nytta, för kunskapsutveckling och för bevarandet av Sätra Brunns kulturarv! Tack även till Elisabeth som gett sitt medgivande till publiceringen.

Kollage med omslagen till Brunnsmuseets återutgivna e-böcker och skrifter.

Missa inte vår fortsatta kulturarvshelg!

Under lördagen 10 september träffas vi fysiskt på brunnen för samtal med utgångspunkt från Sätra Brunn och kurortskulturen i Sverige. Med stöd av vår samarbetspartner Wikimedia Sverige bjuds anmälda deltagare på gratis lunch och fika, dessutom kan du få ersättning för dina resekostnader till och från brunnen. Vi har några platser kvar så det är fortfarande möjligt med drop-in! Vi håller på nästan hela dagen, klockan 9-17 i Björnströms badhus.

Under söndagen 11 september så har du möjlighet att värma upp inför det spännande valet med en digital träff online. Du deltar så mycket och så länge du vill mellan kl. 9-15. Vi håller till i Google Meet.

***

Detta var det vi hade att bjuda på för denna 25:e upplaga av vårt nyhetsbrev. Nästa kommer i sedvanlig ordning den 1 oktober.