Kyrkan – Alla tiders brunnslif!-special (#20)

and

May 01, 2022

Våren är kommen och vi ser framför oss en årstid med många personliga möten där vi får träffa dig och många andra som värnar om Sätra Brunn och för dess unika historia. Intresset för att boka visningar har varit fortsatt stort och volontärerna i arbetsgruppen kommer tidvis ha fullt upp med visningar av vår kommande sommarutställning.

Vi har även haft ett fortsatt stort intresse på våra sociala medier. Under april passerade vi sammanlagt 1000 följare på Metas plattformar, det vill säga Facebook och Instagram. Vi har nu publicerat över 400 inlägg på Instagram och det är fortfarande många som upptäcker Brunnsmuseet för första gången. Efter två års pandemi så ser vi fram emot att kunna mötas igen för fler spännande utbyten!

En institution som kanske mer än någon annan fokuserat på möten mellan människor är kyrkan. Vare sig man är troende eller inte så har kyrkan varit och är en betydelsefull institution i samhället, och så även på brunnen. Håll tillgodo med dagens Alla tiders brunnslif!-special om kyrkan.

Signerat Gustav Lundin, redaktör för Brunnsmuseets nyhetsbrev.

Tema: Kyrkan

Lång rad människor som promenerar från kyrkan i samband med brunnens 275-årsjubileum år 1975.

Bild: Lasse Blom, VLT / Västmanlands läns museum (CC BY-SA), tillgänglig via Digitaltmuseum.

På Sätra Brunn har kyrkan haft en funktion som mötesplats som delvis haft en icke-konfessionell prägel, som brunnens största inomhuslokal så har den nyttjats som både konferens- och konsertlokal. I dagens specialnummer bjuder vi på brunnsprästen Sture Holmbergs kapitel “Kyrkan - en hörnpelare” ur boken Sätra brunn 300 år. Texten gavs ut år 2001 och avspeglar således inte dagens kyrkliga verksamhet på brunnen.

***

Att människan består av kropp, själ och ande är en sanning som Sätra hälsobrunn alltid räknat med i sin verksamhet. Redan vid starten för tre hundra år sedan byggdes en kyrka och en präst fick ansvaret för den andliga vården. Jag har sett en anteckning att 1705 var det komministern i Fläckebo som hade den uppgiften.

Den första kyrkan ersattes med kyrka nummer två, som idag är receptionen. Vad som finns kvar av nummer ett är korset på brunnshuset. Kyrka nummer tre är den vi använder i dag. Invigd i Svenska kyrkans ordning och helgad för gudstjänst av biskop Carl Olof Björling 1867, en sommarkyrka med plats för över sexhundra personer.

Att Brunnens kyrka inte bara är en kyrka för brunnsgäster och personal utan även en bygdens kyrka finns åtskilliga vittnesbörd om. Jag börjar med ett från seklets begynnelse som haft betydelse fram till våra dagar.

Första januari 1903 döptes åkare Söders dotter Anna. Åkare Söder svarade för transporterna av brunnsgäster mellan Sala station och Sätra brunn. Han bodde med sin familj i Fängsbacken. Där stannade denna januarimorgon komministern i Kila, efter att först ha förrättat nyårsotta i Brunnens kyrka, för att döpa lilla Anna, född 13 december 1902.

Hon var alltså knappa tre veckor gammal. Anna växte upp och blev med tiden Kila församlings äldsta medlem. Hon var en färgstark kvinna, kyrkvärd i Kila och ständig föreläsare vid avslutningarna av Dagny Larssons litteraturcirklar för brunnsgäster. Här fick deltagarna »brunnskunskap« i historia och nutid. Annas personlig erfarenheter av Brunnen, hennes iver för Brunnen och hennes djupa förankring i kyrkans liv gav brunnsgästerna en insikt i och en samhörighetskänsla med Brunnen, dess liv och historia.

Vad mer finns att säga utifrån Annas dopdag? Jo, att Kila-prästen hade firat nyårsotta i Brunnens kyrka. Församlingen använde således sommarkyrkan även på vintern. Vi får förmoda att det var päls som gällde.

Vid renoveringen av Kila kyrka 1935-36 användes brunnskyrkan som församlingskyrka. Församlingens konfirmander fick konfirmeras i Sätra brunn.

Bild: en präst och konfirmander på väg ut från Sätra Brunns kyrka, troligen från 1936 då Kila kyrka renoverades. Prästen heter Ejnar Brundin. Tack Ann-Marie Olofsson för tips. Bilden återfanns under Brunnsmuseets besök på stiftsbiblioteket i Västerås den 7 juli 2021. Redaktörens bildsättning. Bilden finns tillgänglig på Brunnsmuseets Omeka, ID 356.

Den mycket gamla traditionen att Kila församling sammanlyser midsommardagens gudstjänst till Brunnen är också ett vittnesbörd om denna kyrkas plats i bygden. För många ortsbor har Brunnskyrkan blivit kyrkan för söndagens gudstjänst som man firar tillsammans med brunnsgästerna. Konserter och musik vid helgsmål är andra stunder i kyrkan som samlar människor vida ifrån. Tidigare hade man dagliga morgon- och aftonböner i kyrkan. Sedan slutet av sextiotalet är endast aftonbönerna kvar.

Att man i verksamheten vid Sätra brunn alltsedan begynnelsen sett människan som en helhet med andliga behov gör att det inte bara är kyrkobyggnaden och det som sker där som är kyrkan på Brunnen. Alla samtal och alla möten, enskilt eller i grupp, ärviktiga delar i rehabiliteringen. Existentiella frågor, vardagsbekymmer eller bara prat om vädret, Brunnens präst är till för det också. För många människor är en fyraveckors behandlingsperiod på Brunnen enda gången på hela året som man får tänka på sig själv. Det ger tid för reflexion. Det är bra att det finns en präst att »bolla tankar« med. Att prästen har ovillkorlig tystnadsplikt kan kännas skönt i det sammanhanget. Det ger också tid för gemenskap och social samvaro, det vi så väl behöver för att må bra som människor.

Prästtjänsten på Brunnen och därmed den kyrkliga verksamheten är sedan 1995 bekostad av Västerås stift mot att Brunnen svarar för prästens arbetsrum. Pastor loci — alltså församlingsprästen i Kila, eftersom Brunnen ligger inom Kila församling — har i sin tjänst ansvaret för den andliga vården på kurorten. En stationär präst innebär fördelar för kontinuiteten. Man kan nästan göra jämförelsen med att få träffa en och samma familjeläkare varje gång man har behov av att ha kontakt med sjukvården. Många kontakter knyts som innebär samtal och brev under hela året.

En gammal tradition är de varje termin återkommande gåvoauktionerna till förmån för Brunnens kyrka. Här kommer brunnsgästernas och personalens välvilja och omsorg om kyrkan tilkonkret uttryck i allehanda fantasifulla gåvor. Mellan åttio och hundra utrop brukar det kunna bli under en kväll i Societetshuset sista veckan varje termin. Trevligt har vi och många bäckar små.

Kyrkan har också under senare tid fått mottaga enskilda gåvor. Den vackra korkåpan att användas vid större högtider har skänkts av ett par trogna brunnsgäster, makarna Salmén. Vid exempelvis vigslar i Brunnskyrkan är den magnifik att använda. Utöver »vanliga gudstjänster« är kyrkan också omtyckt som dop- och vigselkyrka. Ibland har dop- eller vigselhögtiderna i kyrkan sin upprinnelse i att man »hittat varandra« på Brunnen.

Även sorgehögtider har förekommit. När brunnsvärdinnan Carin Törnblom hastigt avled 1 februari 1992 var det helt naturligt att hon skulle vigas till sista vilan i sin älskade brunnskyrka. Det blev en gudstjänst i en sommarkyrka i vinterskrud.

Paret Salmén har också skänkt en vacker ljusbärare från Östanbäcks kloster. Det är en smidesställning med en sandfylld kopparlåda och en Mariaikon. Denna ljusbärare har kommit att få stor betydelse för kyrkorummet som en plats för stillhet. Dagligen vittnar de tända ljusen om att många, många söker sig till Brunnens kyrka.

***

Fem intressanta föremål och målningar

Sätra Brunns kyrka är intressant på flera sätt, men ett av dem är de många föremål och målningar som finns bevarade. Här visar vi några av dem. Har du mer information om dessa eller vill veta mer, hör av dig till oss! Det enklaste sättet är att svara på nyhetsbrevet som nytt e-post, du kan också kontakta oss via e-postadressen museet [snabel-a] brunnsmuseet.se.

Bild från Sätra Brunn genom tiderna (1962), sida 184.

På bilden syns Sätra Brunns äldsta kommunionskärl. Tennkalken och oblatasken finnas upptagna i den i Riksarkivet förvarade bouppteckningen efter biskop Kalsenius. Silverkalken skänktes av professor Glas och hans maka.

Bild av Gustav Lundin (CC BY).

Om man går runt och letar så finns det även andra kvarlevor på brunnsområdet med kopplingar till kyrkan och den kristna tron. Ett sådant exempel är Kalseniusstenen som restes till minne av biskop Anders Kalsenius som tillsammans med sin maka Elisabeth (Lisa) Le Moine i samband med midsommarfirandet år 1900.

Treenighetstavlan som under många år har hängt i Brunnshuset, en skildring av fadern, sonen och den helige anden. Det är en synnerligen udda målning med tre olika motiv beroende på vilket perspektiv som betraktaren står. För tillfället är tavlan dock inte uppsatt för allmän beskådan.

***

Vill du se och läsa mer om Sätra Brunns kyrka? Läsa gärna (och utöka) Wikipedia-artikeln om kyrkan. Du kan även bläddra bland bilder i kategorin Sätra Brunns kyrka på Wikimedia Commons (36 bilder med interiör och exteriör) och Omeka (7 bilder ur Brunnsmuseets bildsamlingar).

Utställningar

Vår mindre utställning i Mellantorpet öppnade den 21 april och kommer hålla öppet framöver tisdag-söndag kl. 10-17. Vår större utställning i Henschens badhus öppnar helgen 21-22 maj och håller då öppet för allmänheten båda dagar kl. 12-16. Det innebär att vi kommer ha öppet i samband med att Sätra brunns vänförening håller årsmöte under söndagen. För dig som besöker oss under invigningshelgen, antingen under ordinarie öppettider eller under någon extravisning, kan meddela det via evenemanget på vår Facebook-sida.

Facebook-evenemang

Brunnsnytt i korthet

Vår systerförening, Sätra brunns vänförening håller årsmöte den 22 maj. Inbjudan skickades ut via e-post den 25 april och har förhoppningsvis även nått fram till dig får utskick med brev. Mer information kommer även anslås på Vänföreningens hemsida.
Verksamheten vid Sätra Brunn har låtit meddela att det inte kommer bli något midsommarfirande eller sommarpubar för i år. Det beror på att verksamheten behövt minska personalstyrkan kraftigt till följd av coronapandemin och de månader av förberedande arbete har inte kunnat göras. Se inlägg på Instagram 24 april.
Verksamheten vid Sätra Brunn har även meddelat att trädgårdscaféet vid Broarne kommer drivas i egen regi denna sommar. Öppning väntas ske den 8 juni. Mer information finns på caféets webbsida.

#brunnshack2022

Arbetet med vårt kommande evenemang #brunnshack2022 den 9-11 september går framåt. Under april har vi arbetat med att uppdatera och utöka vår projektsida på Wikipedia:Projekt GLAM.

Visste du att det finns en del av Wikipedia som uteslutande handlar om Wikipedia? Om du besöker Wikipedia och sedan söker i sökfältet på “Wikipedia:” så söker du i en namnrymd som inte består av artiklar i uppslagsverket, utan endast projekt om att förbättra innehållet på Wikipedia och dess systerprojekt. Ett sådant projekt är projekt GLAM, som står för Gallerier, Bibliotek (Libraries), Arkiv och Museer (samma som ABM-sektorn). Det är här vi hittar även Brunnsmuseets GLAM-projekt och projektsidan för #brunnshack2022.

Men vårt arbete bidrar i högsta grad även till att förbättra artiklar på uppslagsverket. Under april noterade vi, under arbetet med #brunnshack2022, att det inte gick att länka till Wikipedia-artikeln om Kulturarvsdagen, för det fanns ingen sådan artikel! Men eftersom alla kan bidra med att förbättra världens största uppslagsverk så fick vi förstås bidra med att skapa den artikeln.

För uppslagsverket Wikipedia är det viktigt att det finns källmaterial som är enkelt och tillgängligt för att kunna källbelägga artiklar. Därför arbetar vi med att ta fram e-böcker som är inskannade eller rekonstruerade som har bestående och fungerande sidreferenser.

Ändamålet att använda litteraturen som ett källmaterial skiljer sig från ändamålet att läsa en e-bok för nöjes skull, där omflödesbara e-boksformat ofta erbjuder bättre läsbarhet. För att kunna tillgodose båda dessa ändamål så behöver e-böckerna bearbetas och publiceras i olika filformat och med olika målsättningar. Vi hoppas kunna lansera samtliga våra tidigare utgivna e-böcker som nya inskannade och/eller rekonstruerade e-böcker till evenemanget äger rum i september. Vi har även ytterligare spännande nyheter kring arbetet med våra e-böcker som vi hoppas kunna presentera i samband med #brunnshack2022.

***

PS. Den 23 april arrangerades Wikipediadagen med temat ”hembygd och lokalhistoria”. Du kan se Wikipediadagen i efterhand på Wikimedia Sveriges YouTube-kanal. Bland annat kan du lyssna på Calle Eklund som berättar om Wikiprojekt Hedemora (2 timmar och 14 minuter in i det länkade klippet) och Wikimedia Sveriges presentation om det kommande projektet “Wikipedia för hela landet”. DS.

***

Det var allt vi hade att bjuda på för detta nyhetsbrev. Nästa brev skickas ut den 1 juni. Temat för detta specialnummer är doktorn.

A guest post by

Sture Holmberg

Artikelförfattare till boken Sätra brunn 300 år. Tidigare präst i Kila församling och brunnspräst, numera vice ordförande i Sätra brunns vänförening.